När jag senast skrev Dagens vän befann jag mig i maj 2003 på tidslinjen. Sedan dess har några vänner tillkommit som jag lärde känna innan dess, dessutom har jag insett att jag av misstag kastat om två händelser i mitt liv. (Igen, tål att påpekas…) Jag ska därför bara fullfölja det stim av nya Scrabble-bekantskaper från SM 2003 som jag är mitt uppe i och sedan ta ett välbehövligt hopp bakåt på tidslinjen för vad vi kan kalla ett uppsamlingsheat. Eller botgöring, om en vill vara teatralisk.

Min älskade Emily kom ut från sitt kontor och påpekade för mig att det för en ovan bloggläsare som inte känner till den inverterade kronologin i formatet kunde se ut som jag var mer än lovligt oförskämd mot den goda Elisabet Bettan Claezon. Men att inlägget direkt under tillkännagivandet att nästa inlägg kommer handla om Elisabet har rubriken ”Min vän fascisten” är alltså, vilket man lätt inser vid närmare skrutinerande, endast en olycklig slump.

En av de allra mest entusiastiska nya spelarna i Stockholm vid den tiden var på alla sätt Bettan. Få jag känner uppvisar sådan glädje och spontanitet som hon. Allting är fantastiskt roligt och intressant, och jag beundrar människor som har den inställningen till sin omvärld. Den andra saken jag beundrar Bettan för är hennes kakor, och då speciellt hennes citron- och lakritsrutor. Speciellt goda är dom när hon själv påstår att de blivit lite misslyckade och man uppmanas att äta upp den satsen redan i bilen till turneringen.

Vid flera tillfällen har Bettan anordnat Scrabble-turneringar hemma hos sig, alltid med ett mystema som exempelvis JULPYNT Cup och Mazarin Cup, turneringar som alltid blivit fulltecknade och kännetecknas av ett absurt dignande kakbord värdigt anrika Café Annorlunda nere vid Stenshuvud här i Skåne. Hon och jag har ofta delat på arrangörsskapet, och det var i samband med turneringen NAM(N)SDAG Cup hemma hos Karin sommaren 2008 som följande gamla blogginlägg utspelade sig. (Ni får själva gissa bakom vilket av de lätt kodade namnen Elisabet döljer sig.)

http://banjoherren.blogg.se/2008/august/ojojoj.html

Jag tror stället är nerlagt nu. Eller i alla fall har ny personal.

Scrabble-karriären har hittills resulterat i tre bronspengar i olika turneringar. Liksom jag själv har Bettan blivit en mer sällsynt gäst på Scrabble-turneringar de senaste åren, men även om hon inte spelade själv så bidrog hon så sent som i höstas till SM:s ”magnifikabord”. När hon inte spelar Scrabble är hon förskollärare, säljer Tupperware och ljus. Ett riktigt födgeni!

Kram på dig, Bettan! Vi har fortfarande kvar att anordna den där turneringen i PimPamPet-Scrabble! Och skicka mig gärna receptet på citron- och lakritsrutor! Nu har jag äntligen blivit så huslig att jag vågar mig på att göra ett eget försök.

I morgon: Claes Gejrot