Jag medger glatt att det här är en kvalificerad gissning på kronologin. Men det känns som att den då tonåriga grannflickan och tillika kusinen borde varit en ganska tidig besökare i mitt barndomshem.

Boel är min näst yngsta kusin på mors sida, och när vi var små så bodde vi grannar. Moster Signe är 20 år äldre än min mor, hon fyllde 94 i höstas och är fotfarande med oss i häpnadsväckande grad. En riktig krutgumma! Om henne hade jag kunnat skriva spaltmeter, men nu har hon ju tyvärr inte Facebook.
Boel har alltid varit väldigt släktkär och inbjudande. Hon tog hand om mig den där olycksdigra dagen 1977 då Nils blev påkörd (se gårdagens avsnitt) och vi har jobbat ihop i glasskiosk några härliga somrar i slutet på 80-talet. Hon var en bra chef på alla sätt, en bra invänjning i förvärvsarbeteslivet för en tafatt tonåring.

Som hustru till en diplomat har hon fått bo på exotiska platser som Nairobi, Brasilia och Östermalm. Och resan är för allt i världen inte slut där, nuförtiden pendlar hon mellan Stockholm och Beijing, med täta besök hos mamma och moster i Åhus. Tre barn har hon begåvat släkten med; Karl, Erik och Julia.

Kram på dig, min coola kusin!