Med lite god vilja skulle man kunna kalla Tobias min gudbror. Jo, jag medger att det krävs ganska mycket god vilja.
Jag har ingen gudfar eller gudmor, på mitt dop förekom det faddrar istället, och en av dem var Otto, Tobias pappa och min kusin.

Tobias sällade sig snabbt till skaran av små ljusblonda knattar från grannhuset som allra helst hängde hemma hos oss. Han var från späd ålder väldigt väluppfostrad och artig, jag minns speciellt en gång när han blev bjuden på nåt i matväg av mormoster Lena, och han efter varje tugga upprepade hur fantastiskt gott det var.

Jag läste mycket serier för Tobias, ibland läste jag och han ackompanjerade på min synt för att få rätt känsla. Det rörde sig om väldigt experimentella stycken. Favoriten var den franska serien Percevan, och jag har senare fått reda på att Tobias i vuxen ålder samlade på sig hela den albumserien. Jag undrar om han har den kvar, jag skulle vilja läsa om dem, och efter alla flyttar så har de förkommit.

Ett tag bodde vi i Bryssel samtidigt. Tobias gjorde en stagiaire-period på EU 2006, och kom därför att bli bjuden på min 35-årsfest till vilken han kom med en flaska champagne från fadder Otto och senare gick vidare till en annan fest där han träffade sin blivande fru, om jag minns saken helt rätt.

Tobias ringer vad jag vet fortfarande hem till farmor Signe varje vecka, fast han bor kvar i Bryssel, är gift med italienska Gladys och har ett väldigt bra och viktigt jobb på IKEA. Jag är allt lite avundsjuk, men bara vad gäller arbetssituationen. Snygg, smart och trevlig fru har jag snart själv och Bryssel längtar jag inte direkt tillbaka till.

Kram på dig, Tobias!