Det är hög tid att säga upp hyresavtalet på lägenheten, och eftersom vi lever i dataåldern så kräver hyresvärden att vi ska rota fram det gamla hyreskontraktet, skriva våra kråkor på det och skicka in det med rekommenderat brev minst tre månader före uppsägningsdatum. Att med bank-ID eller e-legitimation genomföra uppsägningen på nätet anses inte tillräckligt säkert för hyresvärden Stadsbostäder.
Emily har naturligtvis stenkoll på sina viktiga papper och plockade fram kontraktet på ett ögonblick och eftersom jag bara varit hennes inneboende så var det bara hon som behövde skriva på. När vi läste igenom de allmänna villkoren insåg vi under vilka blytunga krav vi levt de här åren.
Hyresgästen äger inte erhålla nedsättning av hyran för tid, varunder hyresvärden låter verkställa arbete för sedvanligt underhåll av lägenheten eller fastigheten. Arbetet ska dock utföras utan onödig tidsutdräkt.
”Tidsutdräkt” erhåller en applåd. Ett av mina favoritord i svenska språket. Men innebörden är solklar, om hyresvärden skulle ha tagit sitt ansvar och fixa upp rivningshuset vi bor i så hade vi fått betala vår mastiga hyra för att gå och duscha på gården under rimlig tidsutdräkt, vilket torde vara ett par månader. Antagligen på vintern.
Enligt hyreslagen åligger det hyresgästen att väl vårda lägenheten och vad som hör till denna samt vid dess nyttjande iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten. Bl a Fastighetsägarna Sveriges broschyr ”Välkommen som hyresgäst” innehåller råd och anvisningar i nämnda avseenden. I broschyren finns för övrigt exempel på båda parters rättigheter och skyldigheter.
”Sundhet, ordning och gott skick” var det. Broschyren i fråga har jag aldrig sett, om den nu är så viktig så borde den väl ligga likt en gideonitisk bibel i varje lägenhet?
Sedan följer vad jag förstår endast kan vara en sammanfattning av båda parters rättigheter och skyldigheter. Det framgår klart och tydligt att det bara är hyresgästen som har skyldigheter, medan värden tar åt sig rättigheterna. Ett klassiskt fall av lika delat ansvar.
Slutklämmen är speciellt klargörande.
Hyresvärden fritar sig från skyldighet att fullgöra sin del av avtalet och skyldighet att erlägga skadestånd om hans/hennes åtaganden inte alls eller endast till onormalt hög kostnad kan fullgöras
-
på grund av krig eller upplopp
-
på grund av sådan arbetsinställelse, blockad, eldsvåda, explosion eller ingrepp av offentlig myndighet som hyresvärden inte råder över och inte heller kunnat förutse
Hyresvärden tar naturligtvis inte ansvar för krig och upplopp, och det är ju helt förståeligt, det kan ju vara hyresgästen som startat kriget och då får hen skylla sig själv. Inte heller tar hyresvärden ansvar för något som hen inte kunnat förutse. Om huset exploderar oförutsett får vad jag kan förstå de överlevande hyresgästerna skylla sig själva samt bo i tält i ruinerna för bibehållen hyra under rimlig tidsutdräkt.
Men det allra viktigaste är sparat till sist:
Persienner ingår ej.
Nu går skam på torra land! Vad är det för liv vi tvingas leva egentligen!?!?