Sist in, först ut.

Jenny la till mig som Facebook-vän i morse, och eftersom jag lärde känna henne via Spääxet på 90-talet, så får jag helt enkelt skriva hennes inlägg med en gång.

Jag hörde talas om Jenny första gången på hösten 1995 när jag återkom till ensemblen och vi satte upp jubileumsföreställningen Erik XIV. Jenny hade varit med i Spääxet tidigare men just den där terminen pluggade hon utomlands har jag för mig. Redan till våren var hon tillbaka och spelade teatralisk piga med förkärlek för lejon. Den våren utspelade sig en liten Maktkamp på Falcon Spääx. Enligt vissa var jag aktuell att bli vald till ny spääxförman, och det blev jag mycket smickrad över att få reda på. Ännu hade jag inte insett att jag inte är någon övertygande ledartyp, så jag tackade för förtroendet och ställde upp. Min huvudmotståndare var Jenny, och som tur var för Spääxet och mig så valdes hon istället.

När vi åkte på sedvanlig spääxturné till Kristianstad 1996, spääxet hette Linné och turnén är ett av mina absolut roligaste minnen, stod alltså Jenny inför ett år som spääxförman och vid ett tillfälle frågade jag nyfiket om vad nästa års spääx skulle handla om. Det där är ju alltid jävvlett hämlett, men Jenny sa självsäkert att jag aldrig skulle kunna gissa vad, men att hon kunde ge en ledtråd; Sjukhus!

”Jaha”, svarade jag, ”är det nåt om Florence Nightingale då?”

Jag var dekorchef under spääxet Florence kommande höst, och vårt fantastiska team tillverkade underbara ting. Speciellt tacksamt var det att sista akten skulle utspela sig på British Museum och vi fick spåna ganska fritt. Klart vi gjorde ett dinosaurieskelett i papier maché!

Jenny var ju inte bara förman och en sjuhelsickes sponsorraggare, hon stod också på scen och gestaltade så skilda saker som drottning Victoria och den högra halvan av ett siamesiskt tvillingpar med oanade danstalanger. Dessutom spelade hon trumpet i bandet. Så är det att vara spääxare, man kan, vill och bör rycka in på vilken position som helst, både där man behövs och inte behövs.

Jenny gjorde spikrak karriär på Kristianstad Nation och var till och med Qurator ett år. För mina icke-akademiska läsare kan det översättas med nationschef på sätt och vis.

Jenny bor i Malmö och jobbar inom skolan. Självcentrerad som jag är måste jag naturligtvis fråga om hon är eller känner några svenskalärare?

Kram på dig, Jenny! Välkommen till vänkretsen!