Jag började naturvetenskaplig linje på Österängskolan i Kristianstad hösten 1987. I min klass fanns den vackraste flicka jag dittills hade sett. Det var Lotta. Hon var så vacker så att helt främmande killar stannade upp och sa det till henne, på ett välartikulerat och artigt sätt till och med. Ja, det hände i alla fall en gång…och nej, det var inte jag själv som gjorde det på första skoldagen. Jag blev aldrig kär i Lotta, hon var alldeles för uppenbart out of my league. En gång när jag var helt overkligt självsäker bjöd jag henne i och för sig på höstbal på Kantarellen, men det var mest för att jag hade gått danskurs och inte ville att den lärdomen skulle gå till spillo, samt att vi båda ville gå men inte ensamma. När vi sedan dansade på balen var Lotta milt uttryckt inte imponerad. Jag gick vidare nåt år till på kursen och tog revansch på´studentbalen. 🙂
Lotta hade dessutom en gudabenådad sångröst, som hon hade fått pris för. Jag minns speciellt en strong insats på en terminsavslutning när hon skulle sjunga en humoristisk aria om fru Popsens mops. Dessvärre blev Lottas ackompanjatör sjuk lagom till framträdandet och Lotta beslutade framföra stycket a cappella. Ytterst imponerande om inte publikvänligt.
Sedan hamnade vi på samma scen under sista året på gymnasiet. Pjäsen var Socker-Conny och jag spelade halva titelrollen. Vi hade fått den vilda idén att huvudrollsinnehavaren som visuell effekt skulle spelas av två personer samtidigt. Det funkade faktiskt oväntat bra. Nedan publicerar jag några bilder från den tiden som Lotta lagt ut på Facebook. Tack för dem, Lotta, härlig nostalgi.
Så måste jag till slut få berätta en liten rolig historia som kanske inte framställer Lotta i den bästa dager, men å andra sidan så är det säkert preskriberat nu. I Melodifestivalen 1989 hade Lisa Nilsson slagit igenom med en sång som helt enkelt hette ”Du”. Hon hade bara blivit fyra, men sången hade varit min favorit. Veckan därefter diskuteras festivalen i klassen, eftersom det här var på den tiden då det bara fanns två kanaler och ALLA såg samma program. Jag var inte lika nördig med Mello då, men jag hade ändå min åsikt klar.
”Jag tycker ‘Du’ borde ha vunnit!” sa jag varvid Lotta svarade generat: ”Men du har ju inte hört mig sjunga ännu!”
Lotta är numera lärare i Simrishamn, har tre barn och är minst lika vacker fortfarande.
Kram på dig, Lotta!
En reaktion på ”Dagens vän-repris 24: Charlotta Wasteson”