Först en liten introduktion till denna nya del av projektet:
Den första perioden av Dagens Vän publicerades som statusuppdateringar på min Facebook-tidslinje. Publiceringen startade 1/1 2013. Nu när utgivningen fortsätter i denna bloggform kände jag direkt att jag ville föra över även de gamla inläggen hit, dessutom skulle jag då få chansen att rätta till missar i minnet och kronologin. Det ni kommer få läsa här har alltså i stor utsträckning redan publicerats en gång, men flera inlägg kommer att ha kompletterats med nytt material som jag glömde bort eller inte hade upplevt vid originalpubliceringen. Dagens första inlägg är ett gott exempel, mycket extramaterial har kommit till. Publiceringstakten kommer vara en om dagen. Jag har sedan originalpubliceringen lagt till ett antal vänner som kronologiskt skulle passa in mellan redan publicerade inlägg. Nu ska jag passa på att kila in dessa bland repriserna. Allt kommer bli väldigt fint och strukturerat. Är det meningen.
Då kör vi då!
Ja, han var ju där från början, så så länge mina föräldrar inte skaffar Facebook så är han ju den naturliga starten. Nils är min storebror, han är 3 år och fyra månader äldre än jag och har alltid varit en av mina viktigaste förebilder och trendsättare.
Det var kanske inte alltid helt friktionsfritt, jag var en ganska gnällig unge och storebror fann ett sällsamt nöje i att trycka på mina känsliga punkter. Det gick faktiskt så långt att föräldrarna mutade oss, om Nils inte retade mig i en månad skulle han få 100 spänn (mycket pengar på den tiden och i den åldern) och jag skulle få samma om jag inte skrek på en månad. Nils fuskade dock å det grövsta och gick framför en bil på våren 1977 och låg sedan på lasarett i en månad utan möjlighet att reta mig, medan jag fick gå hemma själv med alla möjligheter i världen att skrika. Ytterst orättvist…
Skoltiden kom och gick, och jag kopierade Nils i det mesta, om inte till resultaten så åtminstone till vägvalen. Nils tävlade i Othello, så det började jag också göra, fast sämre. Nils jobbade i glasskiosk på somrarna, så det gjorde jag också, fast sämre. Nils gick natur på gymnasiet, så det gjorde jag också, fast sämre. Nils började plugga i Lund så det började jag också göra, fast mycket sämre.
Nils har alltid funnits där när det varit svårt. I början var han där i huvudsak för att orsaka det svåra, men med åren har han flera gånger agerat räddaren i nöden. När det tog slut mellan mig och min första flickvän skrapade Nils ihop bitarna och föreslog en kväll med en rolig rulle. (Nummer ett på listan över nostalgiska uttryck jag saknar: ”Hyra en rulle!”) Det blev Ägget är löst, och på så sätt insåg vi att Hasse&Tage inte undantagslös var rolighetsministrar. När jag flyttade upp till Stockholm var det han som först lät mig kinesa hos honom och sedan hittade en lägenhet åt mig. När jag ville flytta hem från Bryssel var det Nils som tipsade om att det behövdes folk på Handelsbanken Livs kundtjänst. Var hade jag varit idag utan honom?
På vintern 2001 träffade han sin livskamrat, min älskade svägerska Helén, och efter idoga försök att skaffa barn på s k naturlig väg så vände de blicken österut för adoption. 2007 åkte de iväg till Kina och kom tillbaka med min galpal Tora, och tre år senare bar det iväg för alla tre till Sydkorea. När de kom hem var de fyra, lillebror Eskil har sedan dess förgyllt alla våra liv.
Vi har slagit rekord i TV tillsammans. Är det någon som kommer ihåg Lingo på TV4? Vi antogs till detta program och inför inspelningen satt Nils och tog fram den optimala tävlingsstrategin, han tog fram de tre fembokstavsord för varje begynnelsebokstav som skulle ge allra bäst resultat och sedan lärde vi oss dem i ramsform. De sitter där i hjärnbarken än: HÄMNA, HELST, HÅRIG! DUCKA, DRÄNG, DESTO! FLINA, FÖRST, FOGDE! Det satt som en smäck och vi vann lite drygt 40 000 spänn! Själv tog jag mitt ansvar för att vi skulle lyckas genom att kvällen före inspelning gå ut och supa bort min röst så kapitalt att jag lät som Leif Smokerings Andersson.
I våras fick jag tillfälle att återgälda den tjänsten, när Postkodlotteriet oväntat blåste liv i gamla Lingo. Den här gången var det jag som tog hand om framtagandet av ramsorna, vissa behöll jag, men de flesta förändrades tack vare förändringar i det statistiska underlaget. Mina ramsor fungerade de också, fast sämre. Jag var inte förvånad. Och Nils lät inte ens som Smokerings.
Broder, du är min idol! Jag älskar dig och hela din ätt!
5 reaktioner på ”Dagens vän-repris 1: Nils Berner”